Hej gruppen!
Hoppas ni har det
bra och lär er en massa matnyttigt på era VFU-platser, för det gör åtminstone
jag! :)
Min första tanke
om mångkultur kom att bli att någon sådan inte finns, i någon större utsträckning, på min VFU-skola, men då kom jag på mig själv att jag enbart tänkte på elevernas etniska bakgrunder. Min skola är en liten skola som ligger i ett mindre samhälle och just där finns det ingen stor invandring om man jämför med de andra skolorna i samma kommun. I min klass finns det endast en elev som har ett annat hemspråk än svenska, men hade jag inte fått reda på det hade jag inte kunnat gissa det då denna elev pratar perfekt svenska.
När jag läste boken fastnade jag främst kring vad lärarstudenten Henry nämnde kring det här med att "vi och dom" inte symboliserar skillnaden mellan invandrare och svenskar utan att den även kan gälla subkulturer, som Henry kallar det, men som författarna kallar det självvalda identiteter (sid. 72). Det är väl just sådana som döljer sig på min skola. Eleverna har sina egna intressen som de delar med kompisarna, men som inte stämmer in på helheten. Detta kan ske allt från dem fotbollsintresserade eleverna som kickar boll på rasterna, till dem som är musikintresserade och som gärna spenderar rasterna inne tillsammans med sina likasinade kompisar och övar inför kommande konserter eller dylikt. Men till det stora hela har jag vissa svårigheter att dela upp eleverna i dessa grupper då jag tycker mig se att den stora massan kommer ifrån likvärdiga hemförhållande. Detta är ju givetvis inte sant, men svårt att kategorisera in eleverna eftersom jag inte har fått så mycket bakgrundsinformation om var och en.
Det kan jag tycka är att det vore kanske bra om den etniska mångfalden hade varit mer utspridd över hela kommunen för att jag tror att det vore bra både för dem elever med svensk bakgrund liksom dem elever med utländsbakgrund. På grund av att jag tror att eleverna kan lära sig väldigt mycket av varandra och att detta kan leda till något positivt samtidigt som skolorna måste arbeta med och kring konflikter som kan uppstå när elever från olika kulturer och bakgrunder möts. Det gäller att visa på att eleverna kan lära sig utav varandra och göra detta till något positivt för samtliga att det inte uppstår några onödiga konflikter eller liknande på grund av att eleverna inte förstår varandra fullt ut.
Jaha, det var lite av mina tankar!
Ha det så gott i vinterkylan! :)
/Mariana
Jag tror också som du skriver att det verkligen hade varit nyttigt att träffa och gå i skolan med mängder av olika människor. Jag tyhcker åldrar, bakgrunder och intressen ska blandas så mycket som möjligt för att lära av varandra.
SvaraRaderaI mina klasser finns det ungefär hälften av eleverna som kommer från andra etniska bakgrunder men jag märker ingen skillnad i deras prestationer. Alla elever har ju sina svårigheter, dock finns de även dem som har svenska som andra språk vilket jag inte visste om förrän jag hörde de andra lärarna säga det under en klasskonferens med specialpedagog och rektor. Hade jag inte hört dem säga det hade jag aldrig märkt det.
SvaraRaderaJag tycker också absolut att klasser borde bestå av både svenskar och barn från andra etniska kulturer, men jag håller ändå med i vad det står i boken att det oftast inte finns en konflikt mellan elever med olika bakgrund. Det är ofta lärarna som tror att konflikten finns och skapar på något sätt en konflikt som inte finns. Jag märker inte av någon som helst konflikt mellan svenskar och utländska barn på min VFU-plats, alla är med lika mycket. De utländska barnen har i och för sig blivit ganska "försvenskade" med tanke på att deras föräldrar är väldigt ivriga med att komma in i det svenska samhället. Det kan ju däremot hända att konflikterna blir stora mellan svenska barn och utländska barn om de utländska barnen inte får tillfälle att vara med på samma saker som de svenska barnen för att de till exempel inte får för föräldrar, religion o.s.v.
SvaraRadera