Första veckan på VFU'n har ju bara gått så fort. Så imorgon är det dags för vecka två! Vilket i sin tur innebär undervisningstid för mig, vilket ska bli jättekul! Det känns som att jag har kommit bra in i båda sexorna och att eleverna är snälla och goa och tar väl hand om mig. Har dessutom fått rätt bra koll på vad alla heter, vilket jag inte trodde i måndags. Detta har delvis gjorts möjligt genom att LUVarna bad om min hjälp när det kom till att bedömma elevernas läsning. De är just nu mitt uppe i betygsättning i nio ämnen och bad mig om hjälp med att få ge min bedömning på hur eleverna läser. LUVarna har givetvis redan en bra koll på hur deras elever läser, så min bedömning blir ju inte direkt avgörande för deras betyg. Det har varit väldigt roligt att prova på det, samtidigt som jag fått bevis på att det är väldigt svårt att bedömma elever.
Eftersom jag kommer ha fullt upp med planeringar av undervisning och annat nästa vecka tänkte jag försöka mig på en reflektion kring ett valt textavsnitt ur kurslitteratur-boken. Då jag tycker att jag helt eller delvis känner igen mig i några utav de personer som boken tar upp kring valet om att välja ett bra innehåll och stoff under VFUperioden väljer jag att ett avsnitt om "studentläraren Lena".
***
"Lenas sätt att resonera har drag en perennialistisk grundsyn. /.. / Friheten består i att växla inom en given, bunden och kanonisk ram. Lena försvarar sitt stoffval, som också är traditionellt /../ med att hon är ung och grön som lärare och håller på att lära sig kursplan och ämne. Eleverna får just nu komma i andra hand." (s. 129).
Att välja ut just
dem specifika delarna som elever ska undervisas i och få kunskap om är en stor utmaning, men samtidigt en väldigt rolig och intressant sådan. Tyvärr är det så att jag själv tycker att jag stirrar blint på hur kursplanen ser ut istället för att i första hand se till vilka elever det finns i klassrummet, precis som Lena beskriver. Dock tycker jag att stöttningen är bra från LUVarna och som kommer med tips och trix på hur man kan hjälpa dem elever som har svårigheter med sitt lärande inom specifika områden och ämnen. Sen är man också lite bunden med att se till vad LUVarna har för planering och vad de har för tankar kring ett specifikt område. Framför allt har jag, tyvärr, tittat lite för mycket på vad de har för undervisningsmaterial i klasserna istället för att använda min egen fantasi och forma en bra undervisning utifrån den, men att ändå hålla mig inom ramarna för vad kursplanerna säger. Där skulle jag vilja hålla med Lena om att det troligtvis har att göra med att jag är ganska grön ute på skolan och därför väljer att förlita mig på LUVarna. I och med att jag från och med den här VFU-perioden har ny klass och nya LUVar har jag heller inte velat göra
"för mycket väsen", så att säga. Det kanske är lättare att vara lite mer
egentänkande när det kommer till ett ämne som till exempel samhällskunskap. Där finns det ett flertal ämnen som kan leda till en diskussion i klassrummet, istället för när undervisningen är svenska och ämnet är att lära barnen förstå vad adjektiv är för något? Det kan givetvis också leda till diskussioner, men där ändå diskussionen blir mer inbunden sett till att barnen inte ska uppfatta fel om vad adjektiv är med mera.
***
Detta är lite om mina tankar och reflektioner till mitt textval. Tycker att det var lite svårt, men hoppas att det är någorlunda rätt av det man ska göra i alla fall.. :)
Ha en trevlig vecka, allesammans!
Kram!
Jag kan nog hålla med om att eftersom man är "grön" som lärare så förlitar man sig mer på kursplaner och vad eleverna "ska" lära sig istället för på vilket sätt eleverna lär sig. Det har varit svårt att planera sin egen lektion och jag har fått komma med egna idéer om mina lektioner och efter att jag berättat mina planer så kommer de med kommentarer. Som sagt man vågar inte göra för mycket väsen av sig som ny lärare. Men lycka till med lektionen! :)
SvaraRaderaJag håller också med om att det är svårt att undervisa utefter eleverna i klassen, mycket på grund av att man faktiskt inte känner de jättebra och inte helt har koll på vilka förkunskaper de har. Kursplanerna blir på det sättet ett säkert kort för att veta att eleverna får "rätt" undervisning. Jag hade själv velat känna mig friare än vad jag gör, men som ni säger så är vi fortfarande nya i vår lärarroll och därför är det svårt att våga göra det. Det kommer nog bli bättre och bättre med tiden :)
SvaraRaderaJag håller med föregående tre talare om att man känner sig bunden och inte så fri som man kanske hade velat känna sig. Dock tror jag att när vi har varit ute efter avslutat program kommer att hitta våra egna sätt att göra saker även om vi är styrda av läroplaner och dylikt. Det är som ni säger svårt att "sticka ut" för mycket i klassen och det är inte direkt att jag tar tag i ett moment som jag sköter helt på egen hand och det är ju som sagt bara andra gången vi är ute och det är nog bra att observera och smygstarta lite smått. Jag tror att erfarenheterna och rutinen på bedömningar, betygssättningar och övrigt som rör lärarrollen kommer både klarna och kännas mer greppbart ju längre tiden går. Dock tror jag att vi kommer känna oss stressade, precis som lärare ute på skolorna gör idag,då det faktist är väldigt mycket att hålla ordning på och det är vårt ansvar att ha den ordningen! Vi kan bara hoppas på att "övre" makter ser över lärarens arbetssituation och granskar denna väl och utarbetar något som faktist fungerer då detta är avgörande för varför vi faktist finns, jo! för barnens skull!
SvaraRaderaTrevlig läsning gruppen.
SvaraRaderaFörstår att de känns kul att lärarna frågar om ditt omdöme också. Även om det inte blir det som sätter själva betyget, känner man sig ändå som student uppskattad och inkluderad. Måste kännas kul!:) samtidigt som det ger dig Mariana en inblick i betygsättningen och tips på hur du själv sedan som lärare kan bedömma!Det är svårt att bedömma elever, alla är så olika. Man måste ha jobbat med eleverna ett bra tag för att lära känna dem och veta deras brister och deras kunskaper kring de olika ämnena för att kunna bedömma och se deras utveckling, och jag tror också att det kan hända att vi som studenter kan se brister hos de olika eleverna som inte våra LUVar ser.
SvaraRaderaNär det gäller att välja ut "de specifika delarna" inför undervisning, så håller jag med dig jätte mycket då du skriver att man stirrar sig blint på kursplanerna. Det gäller att ha en bra LUV som stöttar en kring valen och som förklara vad de olika målen också ibland betyder, för jag tycker att det kan vara svårt att förstå dem vid vissa tillfällen.